Sitter hemma hos Mikaela och har precis avnjutit en lunch. Hon tog fram en matlåda och sa att vi skulle äta det.. hmm ska jag vara helt ärlig så såg det inte speciellt lockande ut.. Men shi fick jag för det var verkligen jättegott! Ska fixa det receptet nån dag. mmm

Jag har precis färgat håret på mikaela så nu står hon i duschen och tvättar ur färgen. Har tagit bilder som kommer upp fast när jag sitter vi min egna dator.

Men jag hittade lite bilder på mikas dator, med blandade datum

Sedär ja, Mikaela har så mycket bilder att jag kunde sitta här i ett år.. men nu hinner jag inte rikigt det. Ska hämta hem bilen från bildoktorn. SOLONG

Okej, nu kan jag förstå när ni läser detta att ni tycker att jag verkar vara en väldigt dålig hundägare....

Jag och Signe var ute på skogspromenad. Sedan såg jag att Signe kom lite bakom och sprang i sin egen lilla värld. Då tänkte jag Ahaja, ingen koll på mig inte? Och när hon inte har det så brukar jag gömma mig så hon får söka upp mig. Japp så jag tog ett jättekliv och satte mig snabbt under en gran, som vanligt så kom Signe efter ett par sekunder och stannade inte långt ifrån mig och vädrade. Jag satt helt still och väntade. Hon sprang fram och tillbaka en stund men hittade mig inte..  När jag suttit där en stund så gjorde jag ett ljud ifrån mig.. Ingen respons, så jag ropade hennes namn.. Ingen respons... Jag ställde mig upp och gick ut på stigen och ropade och ropade.... INGEN Signe.. ojdå... Jag började gå längst stigen (vi brukar gå där) och såg henne ingenstans. Började gå hemåt och ringde till Stefan som är hemma och är sjuk.

Japp visst kom hon springade. Jag tog en genväg hem och OJ SÅ GLAD fröken Signe var när jag kom hem.. Stackaren hade sprungit hem.

Men till mitt försvar så förstår jag inte varför hon sprang hem så fort, varför hittade hon mig inte? Hon hittar mig ju alltid annars!  Jaja, nu har jag en genomblöt trött hund som ligger vid mina fötter, som troligtvis ALDRIG mer kommer att släppa mig ur sikte i skogen..

  Bild från solig promenad i ryrsjön.. eller ja, inte i utan vid.

BTW jag hade verkligen behövt en sån där mössa, BAD HAIRDAY

Precis hemkommen från jobbet, har haft en rätt bra dag på jobbet. Hade dock ett möte där jag kände att jag gjorde midre bra ifrån mig. Ibland är man bara helt väck i huvudet och självklart blir man det under viktiga möten. Får hoppas att det var mest jag som förstod att jag inte rikigt var med. menmen, jag får väl hoppas att chefen inte kallar in min på något möte eller skickar iväg mig på en kurs för segtänkta.

regnet öser ner ute och jag börjar sakta men säkert förstå att det faktiskt börjar bli tajm att lägga undan sommarkläderna.. suck. Denna sommaren har känts som den kortaste någonsin. Men snart är det snö och det är ju mysigt det också........

  En isig dag förra vintern..

  En sommrig dag..

Jag tror jag har kommit på vad det är för fel på min karma.. jag ligger väldigt mycket på minus! Jag har fått SÅ mycket hjälp av mina nära och kära och inte gett något tillbaka! Det är inte det att jag inte vill ge något tillbaka utan inte har blivit tillfrågad om någon hjälp. SÅ om någon berörd läser detta. Snälla be mig om hjälp så att jag kan komma på plussidan igen haha. Nej men skämt åt sidan. TACK! Alla som har hjälpt oss.

De människor som jag står i hjälpskuld till.

1:mamma och pappa

2:farbror Lasse.

3:faster Gunilla

4:Johanna

5:Sandra

6:Tobbe

7:Farmor

Dessa människor har jag STOR hjälpskuld till. De är inte satta i ordning..

Men TACK till er, vet inte vad jag hade gjort utan er. Det finns fler som borde ha stått på denna listan men jag kan inte skriva ner ALLT så era hjälpinsatser är inte midre värda! Jag kan kort och gott säga att jag har en väldig tur som har så många underbara människor i mitt liv!

BTW.. Det hjälpte inte att be till gud ang bilen, han hade inte lagat sig själv så nu är han hos sin älskade bildoktor igen... :/

Ja i lördags när Stefan kom hem från jobbet så lös en förba--ad lampa i bilen.. Den har denna måsaden varit hos bildoktorn och kostat 6000kr. MEN är han nöjd? nejnej.. han måste trivas där iochmed att han ständigt vill tillbaka. Funderar på om bilen har en släng av hypokondri? Vi stängde ialf av bilen och har inte rört den sedan dess. Om man som jag gärna gör, stoppar huvudet i sanden så KANSKE problemet är borta när jag startar den igen. Instruktionsboken gör en inte mycket klokare. Att titta i den är som att söka upp sjukdomar på internet... man blir JÄTTESJUK! men lampan som lös/lyser är denna    Allvarligt motorfel.. Om denna börjar lysa stäng genast av bilen annars typ........sprängs den (det sista KAN ha varit mina ord.. men något liknande står det!

Så nu ska jag snart gå ut och starta bilen igen och innan ska jag nu be lite till gud att bilen har glömt detta..

    Snälla Gud kan du inte ha healat bilen under helgen, jag vill inte behöva ta moppen till jobbet.. det regnar och blåser SÅ mycket. snälla, snälla, snälla... AMEN

Jag har alltså någon fnurra på tråden med min karma. vet inte vad men nu måste jag få rätsida med detta innan jag sitter i ett hörn och vaggar fram och tillbaka!

När jag väl kom hem från hundletandet så var det bara att slänga sig i duschen och sedan åka ner till Linn som bjöd på tapuwere (stavning??) party. Jag sa att jag INTE skulle köpa något men lik förb---at kom jag därifrån med en räkning!

Men det var jättetrevligt och Linn hade bakat både kaka bullar och paj! Proppmätt blev man! Men det var ialf en mysig söndags aktivitet :) Träffade fina lilla Emma där också. slänger in en bild på båda skönheterna

  Linn

  Emma

När jag kom hem så tittade jag och Stefan på Hur många lingon finns det i skogen? Det var en rar film. Absolut sevärd tycker jag.

Nej är det dags att krypa till kojs nu kanske, imorgon blir det jobb på eftermiddagen och ska först på ett möte.. Måste vara pigg och fräch!

Idag har varit en intressant dag. Tog en lång sovmorgon och gick sedan upp och gjorde pannkaksfrukost. Satte mig framför tvn och då ringde pappsen...

Han var borta vid vårat gamla hus och fixade lite på taket (har kvar det gamla huset, försöker sälja det men någon har bestämt sig för att göra en motorväg typ i trädgården så det är inte JÄTTELÄTT att få det sålt)

Pappa -Bobby är borta, han var här och när jag kom ner ifrån taket så var han borta..

Jag -Okej.. vill du att jag kommer bort och hjälper dig att leta?

Pappa -Ja! jag tror någon har snott honom!

***Bobby är min andra sheltie som jag fick när jag var tretton, men när jag flyttade hemifrån så fick han stanna hos mamma och pappa. Han är alltid med pappa på jobbet, han är femton och ett halvt år gammal. läs då Nästan döv och inte jättesnabb.. och att någon skulle sno honom.. tja inte JÄTTETROLIGT..

Jag kom dit och Signe och jag började leta. Våra gamla grannar hjälpte också till och pappa tog bilen och knackade dörr. INGEN Bobby någonstans.. Fick ringa polisen och anmäla honom försvunnen.

Vi gick upp i skogen och började gå längst den "nya motorvägen" såg en parkerad dumper och tänkte att OM Bobby har gått förbi här så har han säkert kissat på hjulet där. Gick fram till däcket och då såg jag ett tassavtryck i leran. Jag började gå åt det hållet som tassavtrycket pekade åt och såg då och då ett litet avtryck ända tills de helt plötsligt var borta. Precis då ringde pappa och jag stannade och pratade med honom, vänder mig om och vad kommer där? Om inte lilla Bobby :D

Han var väldigt glad åt att se oss och kom galopperande! Så frid och fröjd igen. Vi gick tillbaka och åkte hem. Men det var jobbigt de två och en halv timme som vi letade!  Slutet gott allting gott!

Har precis kommit hem ifrån jobbet. Idag har varit en bra jobbdag. Sådär så man känner att man inte är HELT slut efter jobbet utan orkar sätta sig ute på altanen och ta en kopp kaffe när man kommer hem, jag kan dricka kaffe på kvällen, somnar som en stock iallafall.

 När jag satte mig där ute så hann jag inte mer än att sätta mig innan jag förstod att jag hade besök. Om inte detta hade hänt många ggr så hade jag förmodligen blivit asrädd! Ett par meter ifrån mig hör jag plötsligt höga "skall".. Signe reagerade direkt och skällde tillbaka. "skallet" kom ifrån en råbock. Och ni som har hört dem på nära håll vet att det låter som världens största hund på anabola. Jag viftade med armarna (det var ju ljust på altanen, så den såg nog mig) och sa till den att gömma sig i skogen. Och det gjorde den.... INTE. utan stod kvar där och förstörde min mysiga stund.  Under tiden så lös himlen upp av blixtar. Ne det var ingen ide att sitta kvar där så nu förflyttade jag mig in hit. MYCKET lugnare. Jag fattar inte varför dem inte är rädda? Inte ens för Signe, som har slutat att försöka jaga iväg dem efter många pinsamna försök att skrämma bort dem. De tittar upp när Signe komemr rusande men börjar äta igen efter ett par sekunder.. Signe ser SÅ besviken ut när hon kommer tillbaka efter sina misslyckanden. Så nu springer hon endast efter redan springande rådjur och vänder efter två meter och ser nöjd ut med sig själv..

Tillbaka till blixtarna, vad e det med dem?